Examensarbete

28 oktober 2008

Vad bedömer man i bild?

Bedöms en portfölj med bilder lika eller olika av lärare, elever och bildlärarstudenter?
Bedömer man produkt eller process? Vi vill titta på produkten och om den bedöms lika eller olika. Vi avgränsar oss till att titta på produkten för att se hur mycket bedömningen skiljer sig åt när man enbart ser på den och bortser från allt annat. Vi vill härleda var skillnaderna ligger. Vi utgår från att bedömningen i bild är godtycklig och görs utifrån lärarens eget huvud. Men vad är det som bedöms, är det det eleverna presterat eller är det andra faktorer som spelar in? Hur eleverna är som personer, processen etc. Kan man göra en bedömning av endast produkten?

Vi tänkte samla ihop en mapp med olika elevers arbeten från samma årskurs på högstadiet. Exempelvis uppgifter: Ljus och skugga (valörer), akvarell, porträtt, skulptur, foto, film, stillében, fri bild, serie.
Vi tänker oss att vi ber ca 10 lärare från olika skolor i olika kommuner att bedöma en mapp med säg 10 bilder och sen tänker vi att vi även ställer ett par tre frågor i enkätform som ska gå snabbt att svara på men där vi får en mer nyanserad bild av hur bedömningen sker. Vi vill att de bedömer bilderna på det sättet man bedömer i bild: ig g vg och mvg.
Vi vill även fråga elever vad de tycker, stämmer elevernas och lärarnas bedömning, hur skiljer den sig? Men vi tänkte bara ge lärarna frågor och eleverna ska bara göra själva bedömningen.

Vi finner det intressant att titta även på hur bildlärarstudenter skulle göra denna bedömning, skiljer den sig från elevernas och lärarnas bedömning? Dom har ju tagit del av den senaste forskningen och tankarna om betyg och bedömning och HDK:s ”nya” sätt att se på vad man ska bedöma. Kommer de vägra bedöma produkten? Ser de till andra saker? Värderas olika saker? Eller går det att säga vad som är en bra bild eller inte. Vilka bilder som kommunicerar med betraktaren eller inte?

Vilka faktorer som kön, ålder, etnicitet, utbildning, typ av skola; friskola/kommunal, konstintresse, år i yrket etc. är relevanta när det gäller lärarna?

Fungerar studien? Hur många lärare, och var skall vi titta på? Hur gör vi bäst vårt urval? Hur tycker ni om förslaget att vi skall titta på lärare, elever och lärarstudenter?
Behöver vi enkät, eller kan formen vara intervjufrågor? Etc, etc..


Amalia Sandström och Anna Fröman